En presentation av Kungliga Svenska Baletten. Denna ska distribueras till operahus världen över innan ny turné påbörjas. Shanghais operahus var det första som fick den färdiga produkten.Fördjupningen rör olika operahus design och arkitektur ut- och invändigt. Även en del av husens relevanta historia tas upp..

En ny opera vid stadsgårdskajen. Formen av ett berg gör att byggnaden väl smälter in i sin fysiska kontext. Operan är uppbyggd likt terrasser, klädda i gröna stråk för att harmonisera med dess omgivning. Interiört vid dess entré möter besökare foajén med dess mäktiga rymd där besökarna i pauserna kommer ut på "svävande" broar för mingel och tilltugg.Operan är inte bara en opera. Flertalet aktiviteter såsaom dans, konstgallerier, föreläsningssalar samt workshops är inhysta i operan vilket inte isolerar operan till att vara just bara en opera..

Den befintliga parken får nytt liv genom att markplaneringen ändras och en stor transparent byggnad tillförs - Operan!Operan sträcker sig över hela landskapet där den formar en stor park med olika offentliga rum. Parken attraherar befolkningen till Operan genom sina rörelser som ger den rytm och leder dem till olika platser som byggnaden och landskapet erbjuder. Idén är att förena en park med en storslagen byggnad, utan att tappa den elegans och storhet som en opera identifieras med. Jag låter byggnaden sträcka ut sig där den kan nå alla hörn, uppmana befolkningen i närheten att våga sig fram till denna kulturens enorma rum och uppleva Operan- på, under och innanför..

Jag har valt att placera operan i Frihamnen för jag tror att det är bra för stadens utveckling att flytta ut viktiga byggnader så att innerstaden får växa ochde nya bostadsområderna får en egen, attraktiv karaktär. Operan skulle bli en samlingplats och knutpunkt för den nya värtastaden och skapa ett flöde fråninnerstan till Frihamnen, vilket skulle gynna verksamheter i området och leda till en blandning av bostäder och olika verksamheter..

Idén är att operan skall binda samman stadsdelarna genom en ny bro, skapa ett nytt gemensamt kulturtorg där operan, vasamuséet och nordiska muséet ingår. Operan skall tillgängliggöras och kännas välkomnande för alla människor. Genom att bryta upp en stor volym i delar och placera olika funktioner i varje kropp kommer platsen att vara levande från morgon till kväll. Kontor har lagts till programmet för att skapa liv och fler arbetsplatser. Junibacken får en ny byggnad med barnscen där till exempel barnopera och barnteater visas. Stora scenen och lilla scenen separeras och får var sin kropp. Mellan de olika husvolymerna skapas ett inglasat torg, som en förlängning av utomhustorget, där restauranter, barer, caféer och mingel tar plats. Ett nytt kulturnav har skapats..

Dramaten och Operan fick som två av 26 institutioner under 2011 direktiv från regeringen att utveckla strategier för sina barn- och ungdomsverksamheter avseende åren 2012-2014. Denna studie ämnar analysera hur dessa verksamheter har närmat sig direktiven samt jämföra deras tillvägagångssätt. Därmed avgränsas studien till Dramatens och Operans barn- och ungdomsverksamheter: Unga Dramaten och Unga på Operan.Denna analys görs mot bakgrunden av regeringens styrningsmodeller för statliga myndigheter samt mot bakgrund av Sveriges kulturpolitik. Studien tittar även närmare på synen på barnkultur och hur man politiskt arbetar med att integrera barnperspektivet i kulturen.Personliga intervjuer har genomförts med anställda på Unga Dramaten och Unga på Operan samt med Dramatens och Operans förvaltare på Kulturdepartementet. Frågeställningarna för undersökningen har legat som grund för intervjuguiderna.

Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ?Post office?, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare.

Uppdrag: Opera! handlar om hur konstnärliga organisationer i allmänhet, och två svenska operahus i synnerhet, utvecklas och förnyas. Aspekter som vägs in i studien, är förhållandet mellan ekonomiska och konstnärliga drivkrafter, publikrelationer och organisatoriska influenser från näringslivet. Uppsatsens syfte är att försöka beskriva och förstå hur dessa faktorer inverkar på organisationerna, och även att jämföra de empiriska undersökningsresultaten från två svenska operahus; Kungliga Operan i Stockholm och GöteborgsOperan i Göteborg. I den tidigare forskning som utgör undersökningens teoretiska ramverk belyses den ständiga konflikten mellan konst (det fria och spontana) och företag (det rationellt kalkylerande). Detta förhållande genomsyrar uppsatsens uppbyggnad och syfte.

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

&J.;;.(H.,,()(0&.

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har även jämförts hur detta regemente drabba¬des i jämförelse med Dalarnas och Västmanlands regementen under 1918. Frågeställning¬arna som besvarats handlar om hur många som insjuknade och dog, hur regementets ansva¬riga agerade samt vilka åtgärder som vidtogs när epidemin hade nått regementet. Det huvudsakliga materialet jag har använt mig av är förste provinsialläkarens årsberättelser och regementets inkomna och utgående skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjuk¬domsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jämfö¬relse med Dalregementet, men i liten grad i jämförelse med Västmanlands rege¬mente.

GALÄRVARVET har ett enastående läge vid Djurgårdens början och ligger i direkt närhet till några av Stockholms populäraste turistmål. Platsen är idag en öppen parkyta, som med sitt soliga och vattennära läge är en del i ett populärt promenad- och picknickstråk. En opera på denna plats hade både fungerat som dragplåster för hela Djurgårdsområdet och även gett Galärparken en byggnad att omge sig runt.PROBLEMET som uppstår när man kopplar samman operans massiva program med Galärparkens begränsade yta är att stora delar av parkytan försvinner, och med en stor och massiv byggnad tror jag att platsens offentliga och allmänna karaktär hade försvunnit. På Djurgården finns ett antal större offentliga byggnader som alla på något sätt förhåller sig till en övergriplig och mänsklig skala. En av grundtankarna var att arbeta med en uppbruten fasad för att byggnaden ska upplevas som mindre och även bli en naturlig del i landskapet på Djurgården.VIKTIGT under projektet har även varit ge grönytan tillbaka till dem som idag nyttjar platsen.

Syftet med mitt arbete är att arrangera om två operaarior till metal och spela in både originalversioner och metalversioner för att sedan kunna jämföra dem med varandra. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: " Hur ska jag kunna skriva om två operaarior till trovärdiga metallåtar, utan att bruka allt för mycket våld på originalen?", "vilka skillnader gör jag i min sångteknik och interpretation, om jag ens gör några, i de klassiska versionerna jämfört med metalversionerna?", "vad är det för skillnader och likheter mellan de klassiska förlagorna och metalversionerna?" och "vilka val gör jag i arrangeringen och varför?".Ariorna som jag har valt att arrangera om är Dido's Lament ur operan Dido and Aeneas av Henry Purcell och Svegliatevi nel core ur operan Giulio Cesare in Egitto av Georg Friedrich Händel. Den konstnärliga delen av mitt arbete har bestått av fyra delar; en inspelning av de klassiska versionerna av ariorna, själva omarrangeringsprocessen från klassiskt till metal, inspelningen av metalversionerna och jämförelsen mellan de klassiska versionerna och metalversionerna. Projektet visade att det sällan blir som man har tänkt sig och jag reflekterar även kring hur det kom sig att de förväntade skillnaderna i min sångteknik från klassiskt till metal aldrig riktigt uppstod, men att interpretationen var annorlunda i de olika versionerna.

Under 1990-talet accelererade avvecklingen av det fasta kustartilleriet. Det skedde samtidigt med implementeringen av Revolution in Military Affairs(RMA)-konceptet i Sverige, snabb militärteknisk utvecklingen och Försvarsmaktens omställning från en stor organisation med lång mobilisering till insatsförsvar med hög beredskap. Syftet med studien är att med hjälp av argumentationsanalys och kvalitativ textanalys, studera relationen mellan RMA och avvecklingen av fasta kustartilleriet, genom analys av Kungliga Krigsvetenskaps Akademiens Handlingar och Tidskrifter. Resultatet visar att fast kustartilleri spelar en viktig roll även i en värld präglad av RMA och modern teknologi. Det fasta kustartilleriet ersattes av rörligt.